Malmö


Den här artikeln handlar om tätorten Malmö. För andra betydelser, se Malmö (olika betydelser).
Koordinater: 55°35′N 13°2′O / 55.583, 13.033
Malmö
Tätort
Från ovan vänster: Turning Torso, Malmöhus slott, gripskulpturen på Gustav Adolfs torg, Kronprinsen och Öresundsbron.
Från ovan vänster: Turning Torso, Malmöhus slott, gripskulpturen på Gustav Adolfs torg, Kronprinsen och Öresundsbron.
Land Sverige Sverige
Landskap Skåne
Län Skåne län
Kommun Malmö kommun, Burlövs kommun
Koordinater 55°35′N 13°2′O / 55.583, 13.033
Area
 - tätort 71,76 km²
 - kommun 156 km²
 - storstadsområde 2 537 km²
Folkmängd
 - tätort 258 020 (2005)
 - kommun 293 882 (2010)
 - storstadsområde 635 224 (2008)
 - i Malmö kommun 248 912
 - i Burlövs kommun 9 108
Befolkningstäthet
 - tätort 3 596 invånare/km²
 - kommun 1 884 invånare/km²
 - storstadsområde 250 invånare/km²
Grundad 1353
Riktnummer 040
Malmö i Sverige.
Locator Red.svg
Malmö i Sverige.
Turning Torso, Malmö

Malmö är Sveriges tredje största stad. En del av tätorten ligger inom Burlövs kommun. Malmö ligger i sydvästra delen av Skåne och är residensstad i Skåne län (en del avdelningar av länsstyrelsen återfinns dock i Kristianstad) samt ingår i den transnationella Öresundsregionen.

Tätorten har 258 020 invånare (2005),[1] vilket kan jämföras med 293 882 invånare i Malmö kommun (1 januari 2010).

Innehåll

Etymologi

Namnet Malmö (belagt i formen Malmöghae ca år 1170) är en sammansättning av malm i betydelsen sand eller grus och ordet hög. Orten låg ursprungligen vid nuvarande Triangelområdet och avskars från Öresund av ett kuperat sand- och insjöområde. Namnet Malmö finns även på andra håll i landet med samma betydelse. Ordet malm är besläktat med mala och förekommer även som slutled, t. ex. i stadsdelsnamn som Norrmalm.[2]

Definition

Den här artikeln handlar huvudsakligen (men inte enbart) om den av Statistiska centralbyrån definierade tätorten Malmö. För den politiska enheten, se Malmö kommun.

Historia

Huvudartikel: Malmös historia

Malmö var under 1100-talet en kyrkby som låg på platsen för nuvarande Triangeln. Vid mitten av 1200-talet anlades en stad vid kusten som övertog byns namn. Staden kan ha anlagts av den danske ärkebiskopen som en kommunikationsort mellan kyrkans stad Köpenhamn och Lund. Det rika fisket i Öresund bidrog till stadens mycket kraftiga expansion runt åren kring 1300. Malmö övertog mer och mer från Lund rollen som den viktigaste staden i Skåne. Under 1500-talet inföll stadens andra stora ekonomiska glansperiod.

Tunnelkomplexet vid Adelgatan och Sankt Petrikyrkan från 1300-talet är de äldsta bevarade byggnaderna i Malmö. Därefter kommer en del 14- och 1500-talshus i centrum. Malmöhus slott byggdes under denna period.

Under den så kallade Grevefejden 1534-1536 spelade Malmö en avgörande roll i försöken att få återinsatt den avhållne kungen Kristian II. Malmö förlorade kampen. Den nye kungen Kristian III lät gräva en vallgrav runt slottet Malmöhus och uppkastade också slottets vallar samt uppförde fyra kraftiga kanontorn för slottets beskydd. Här inlades en stark garnison. Malmöhusgardet är i dag en militärhistorisk förening som på ett tidstroget och unikt sätt försöker åskådliggöra slottets soldatliv på 1500-talet.

Malmö på 1580-talet

I samband med Roskildefreden 1658 hamnade staden utvecklingsmässigt i bakvattnet. Först i slutet av 1700-talet, när Frans Suell tog initiativet till att bygga en riktig hamn i Malmö, började staden att återhämta sig för att sedan börja växa på allvar i mitten av 1800-talet.

Södra stambanan fick sin sydliga ändstation i Malmö, på grund av närheten till kontinentfärjorna och Köpenhamn. Det skedde ungefär samtidigt som utresevillkoren till Danmark lättades. En rad tullagar som införts i Skåne för att hindra handel och kontakt med Danmark upphörde vid denna tid. 1900 passerade Malmö Norrköping som rikets tredje stad. En lång tid därefter fanns en stark rivalitet mellan arbetarstäderna Malmö och Norrköping, vilket inte minst syntes när fotbollslagen möttes i Fotbollsallsvenskan på 1950-talet.

I mitten av 1800-talet expanderade staden också utanför kanalerna, som dock behölls för rekreation och som vackert inslag i stadsbilden. Stadsdelar som Lugnet och Rörsjöstaden, avsedda för arbetarna respektive borgarna, började byggas.

Kring sekelskiftet skedde stora kommunala satsningar, som tillkomsten av elektricitetsverk och ett nytt gasverk. Man elektrifierade hästspårvägen, byggde ut kloakverket och inrättade ett kommunalt slakthus. En stor höjdpunkt var Baltiska utställningen 1914, vilken hölls på platsen för nuvarande Pildammsparken. Inför utställningen skedde stora satsningar även i andra delar av staden. Spårvägsnätet utvidgades, nya broar byggdes och stenläggningen i gatorna gjordes om. Det byggdes nya hotell och andra byggnader och husfasader renoverades. Året därpå inkorporerades Limhamns köping av Malmö stad.

Staden fortsatte att växa under mellankrigstiden, trots depression och näringslivskriser. Socialdemokraterna, med Nils Persson i spetsen, tog makten i stadsfullmäktige 1919, en position som de behöll fram till 1985. Under samma tid tillkom Bulltofta som blev stadens och Sveriges första riktiga flygplats.

St Petri-kyrkan i Malmö

Efter andra världskriget kom nästa tillväxtboom, som varade fram till 1970-talet. På 1950-talet tillkom nya bostadsområden som Mellanheden och Augustenborg, samtidigt som Simhallsbadet (nuvarande Aq-va-kul) och Malmö Stadion byggdes. Något senare tillkom bostadsområdena Segevång och Lorensborg. På 1960-talet påbörjades uppförandet av flera stora bostadsområden som Videdal,Söderkulla och Nydala-Hermodsdal-Gullviksborg. Senare tillkom Rosengård, Kroksbäck, Lindängen, Holma och Lindeborg inom ramen för miljonprogrammet. En del av dessa storskaliga stadsdelar kom att kritiseras redan innan de färdigställts. Samtidigt genomfördes omfattande rivningar av äldre bebyggelse i centrala staden, då områden som Lugnet revs. I Gamla staden uppfördes Caroli City och kvarteret Erik Menved. På 1960-talet tillkom även Kronprinsen, som kan betraktas som dåtidens motsvarighet till Turning Torso. Det blev snabbt ett av Malmös populäraste områden trots att kritikerna avfärdade projektet redan på planeringsstadiet. Rivningarna fortsatte på olika håll i staden fram till början av 1990-talet och lämnade ofta stora "bombhål" efter sig.

Flertalet av de så kallade "bombhålen" från riviningsperioden under 1960- och 70-talen har bebyggts. I dag är höghus mer accepterat i Malmö. Staden har sedan 1800-talet haft gott om torn, kampaniler och industriella byggnadsverk som reser sig högt i skyarna på den annars så platta slätten.

Malmö rådhus

Under 1970-talet drabbades Malmö av flera kriser. En utflyttningsvåg åderlät staden på tusentals personer varje år. Det var framförallt medelklassens barnfamiljer som sökte sig till nybyggda villaområden i Vellinge, Staffanstorp och andra småkommuner utanför Malmö eftersom Malmö kommun inte upplät tillräckligt många byggklara tomter för villor utan prioriterade flerbostadsbyggen för att spara på den värdefulla marken. Samtidigt började Kockums varv, som under 1970-talet var stadens största arbetsgivare, att skära ned på antalet anställda fram till 1986, då den civila fartygsproduktionen helt upphörde. Även andra industrier som textilindustrin och kalkbrottet i Limhamn påbörjade en i många fall utdragen avvecklingsprocess. Denna näringslivskris varade omkring 1975–1995, med avbrott för "kasinoekonomin" i slutet av 1980-talet. Då byggdes bland annat Sheratonskrapan vid Triangeln (numera Hilton) med glashiss i 20 våningar. En SAAB-fabrik byggdes på samma område där Kockums en gång hade legat. När fabriken väl var igång lades den ned efter att man gjort 200 bilar i testproduktion och Sverige drabbades av lågkonjunkturen 1991. SAAB-fabriken ersattes av Malmömässan.

Malmöhus slott i Malmö

1990–1994 förvärrades krisen i Malmö. Vart fjärde arbetstillfälle försvann när mycket av det som fanns kvar av tillverkningsindustrin och bland annat kalkindustrin på Limhamn lades ned. Stadens befolkning ökade dock med tusentals nya invånare varje år under denna tid till följd av en kraftig invandring från främst Jugoslavien, som befann sig i inbördeskrig.

1995 blev ett genombrottsår när krisen vände. Under året påbörjades byggandet av Öresundsbron, vilket gav arbetstillfällen i en byggbransch som hade drabbats hårt av byggkrisen i det tidiga 1990-talet. Samma år beslutades även att Malmö skulle få en från Lund fristående högskola med egna utbildningar. Det talades rentav om att Malmö högskola skulle få bli ett eget universitet vilket gladde lokalpolitikerna. Samtidigt bestämdes även att hålla en bomässa, Bo2000, som senare blev Bo01, och att Kockumskranen skulle flytta från Malmö hamn.

Lilla Torg i Malmö

2000 invigdes Öresundsbron. 2001 hölls Bo01, som blev en ny stadsdel i Malmö. 2002 flyttades Kockumskranen till Sydkorea. Nedmonterandet av Kockumskranen blev symbolen för att det gamla "Arbetarmalmö" försvunnit. 2005 påbörjades byggandet av Citytunneln som byggs för att underlätta tågtrafiken mellan Malmö och Köpenhamn, samt lokaltrafiken mot Ystad och Trelleborg.

Framtiden upplevs av många som tveeggad i Malmö. Samtidigt som staden har genomlevt en tillväxtperiod man inte har sett sedan rekordåren på 1960-talet är det fortfarande stora skillnader i arbetslöshet mellan olika grupper och områden. Den öppna arbetslösheten var 5,5 procent 2005 (årsgenomsnitt). I flera undersökningar säger malmöborna att de upplever stor otrygghet i staden. Malmö har också på senare år drabbats hårt av kriminella konflikter med flera skottlossningar på allmänna platser.

Malmö är en segregerad stad, delad i en östlig och en västlig del där de mer välbärgade stadsdelarna finns i den västra. Samtidigt finns i Malmö, i jämförelse med exempelvis Stockholm, Göteborg och Uppsala, en geografisk närhet mellan områden med olika social sammansättning. Malmö saknar också förorter belägna på långt avstånd från centrum(förutom Oxie), exempelvis ligger Rosengård inom 35 minuters gångavstånd till Triangeln, stadens kommersiella centrum. Under de senaste åren har kommunen byggt en del villaområden i Husie och Riseberga för att försöka skapa en balans mellan östra Malmö och västra Malmö. Om det på 1950-talet handlade om arbetarklass och borgarklass är segregeringen i dag mellan fattig och rik och i viss mån mellan olika etniska grupper. Bostadspriserna är också väsentligt högre i den västra delen av Malmö.

Källor

Malmö stads historia, band 1-8. Utgiven av Malmö stadsfullmäktige 1970-1995.

Kriminalitet

Malmö är även en av Sveriges mest brottsdrabbade kommuner. Det anmäldes över 59 000 brott i Malmö kommun år 2007. Det utfördes 21 382 brott per hundra tusen invånare år 2009 vilket gjorde Malmö till den näst mest brottsdrabbade kommunen räknat i anmälda brott per invånare. Malmö hamnar dock efter Stockholm i listan över landets svårast brottsbelastade kommuner. De organiserade kriminella gäng som funnits har på senare år splittrats mycket på grund av systematiskt arbete från polis och sociala myndigheter. [3]

Demografi

Efter 1971, då Malmö kommun hade 265 000 invånare, sjönk befolkningen till 229 000 1985 [4]. Efter detta började den stiga igen, och hade passerat det tidigare rekordet vid 2003 års folkräkning, då den hade 265 481 invånare.[5]

Malmö beskrivs av en del som en multikulturell stad. I Malmö talas cirka 100 språk och 166 olika nationaliteter finns representerade. Andelen invandrare är störst i de östra stadsdelarna, men 80 procent av Malmös invandrare bor någon annanstans än i den medialt uppmärksammade stadsdelen Rosengård och samtliga tio stadsdelar har en högre andel invandrare än riksgenomsnittet. 70 590 eller 26% av hela kommunens befolkning var 2006 födda utomlands. Samma år hade 99236 personer eller 35.9% utländsk bakgrund, det vill säga var själva födda utomlands eller hade utomlands födda föräldrar, bland barn upp till 17 år var andelen 42,8 %.[6] År 2007 hade 48 % av Malmös förskolebarn under fem år ålder ett annat modersmål än svenska.[7] Fem år tidigare, 2002 hade 84840 personer, 32% av befolkningen, utländsk bakgrund. De största invandrade grupperna kommer från följande länder:

Vy mot Centrum och gamla staden, från Kronprinsen
Vy mot Södra Innerstaden och Pildammsparken, från Kronprinsen
  1. Jugoslavien Forna Jugoslavien (9 160)
  2. Irak Irak (6 153)
  3. Danmark Danmark (5 815)
  4. Bosnien och Hercegovina Bosnien-Hercegovina (5 451)
  5. Libanon Libanon (3 029)
  6. Polen Polen (2 965)
  7. Tyskland Tyskland (2 689)
  8. Iran Iran (2 321)
  9. Ungern Ungern (1 837)
  10. Finland Finland (1 696)

Värt att notera är att anledningen till att det i statistiken både står att det finns individer med utländsk bakgrund från Forna Jugoslavien och Bosnien-Hercegovina är för att de personer som kom till Sverige innan forna Jugoslaviens splittring, oavsett etnicitet hamnade under rubriken jugoslaver. De som räknas in i de 5 451 personerna från Bosnien-Hercegovina är personer som kommit till Sverige efter splittringen av Jugoslavien, eller som själva ändrat födelseland. Detta ändras inte automatiskt då ett land uppstår, utan man får själv begära en ändring. Samma problem med statistiken finner man med bl.a. Sovjetunionen och Tjeckoslovakien.

Malmö har också sveriges största population av romer, omkring 8000 personer år 2007.[8]

2005 var Malmö kommun Sveriges tredje största kommun baserat på antal födda i utlandet [9]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i tätorten Malmö
År Invånare
1960
  
 227 601
1965
  
 254 180
1970
  
 264 588
1975
  
 241 191
1980
  
 226 960
1990
  
 223 663
1995
  
 234 599
2000
  
 248 520
2005
  
 258 020
Källa: SCB - Folkmängden per tätort. Vart femte år 1990-2005.

Sociala förhållanden

Såsom en etniskt splittrad storstad omfattar Malmö några av Sveriges mest socialt utsatta områden och svåraste förhållanden. Malmös invånare har bland de lägsta snittinkomsterna i Sverige. Medianen för förvärvsinkomsten i Malmö kommun var den lägsta i hela Sverige år 2006, 95 000 kronor per år. Medelvärdet för den beskattningsbara förvärvsinkomsten ligger dock jämförelsevis högre men ändå mot botten av Sveriges kommuner, i Malmö var det 135 000 samma år. Jämförelsevis har Stockholm en medelinkomst på 187 000 kronor och Göteborgs medelinkomst är 161 000 kronor per invånare och år.[10] I Malmö bor 18 % av alla barn i ett bidragshushåll, det är den högsta nivån i hela Sverige. I alla svenska storstäder är genomsnittsandelen barn i bidragshushåll 11 %. Skattekraften per invånare i Malmö är 134 000 kronor per år i genomsnitt, det är klart lägre än det svenska medelvärdet på 152 000 kronor och betydligt lägre än snittet för svenska storstäder, 186 000 kronor.[7] Situationen i Malmö är dock inte helt jämförbar med övriga svenska städer, eftersom flera tusen Malmöbor arbetar i Danmark och därmed inte har någon taxerad inkomst i Sverige.

År 2007 uppnådde 36 % av skolbarnen i Malmös grundskolor inte upp till ett, flera eller alla av Skolverkets mål för de olika ämnena. Det är 50 % högre än genomsnittet för hela Sverige. I matematik nådde 15 % inte upp till målen, över dubbelt så många som det svenska genomsnittet på 7 %. Vidare nådde 28 % av invandrarbarnen, de som läser svenska som andraspåk, inte upp till målen för svenska som andraspråk. Snittet är 23 %. Trots detta är ersättningen per elev 4 000 kronor högre per år i Malmö än i Sverige i genomsnitt och Malmös skolor har fler lärare per elev. Andelen som går individuella gymnasieprogram är över dubbelt så hög som snittet. Endast 60 % av eleverna har fullföljt gymnasiet vid 20 års ålder. Betygspoängen för de som gått i gymnasiet motsvarar dock landets genomsnitt.[7]

Näringsliv

Question book-4.svg
 Det här avsnittet saknar källhänvisningar och kan därför för närvarande inte verifieras. (2009-06)
Förbättra artikeln genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Information som inte verifieras, blir ifrågasatt och kan tas bort. Diskutera på diskussionssidan.
Mercedes-Benz nya skandinaviska huvudkontor i Malmö
Brios nya huvudkontor i Malmö

Den tunga industrin har tidigare varit betydande för Malmö. Bland annat varvsindustrin och Kockums har varit en central del i Malmös näringsliv. I dag är situationen annorlunda.

Malmö är mitt uppe i en förvandling från industri- till kunskapsstad. Näringslivet karakteriseras inte längre av ett fåtal stora företag utan av många små. Privata tjänsteföretag är den sektor som växer snabbast. Starka sektorer i Malmö är logistik, detalj- och partihandel samt bygg- och fastighetsmarknad. Det kunskapsintensiva företagandet i Malmö omfattar flera välrenommerade företag inom bio- och medicinteknik, miljöteknik, IT och digitala media. Staden har dock alltjämt högre arbetslöshet än riksgenomsnittet.

I Malmö fanns 1820 tre tobaksfabriker. Störst och äldst var Suells tobaksfabrik, som grundades 1726. Den var fortfarande en av Sveriges största 1981. I 186 år ägdes den av familjerna Suell och Kockum. De flesta tobaksarbetarna var kvinnor och barn, 1839 var två tredjedelar barn. Det tillverkades cigarrer, spunnen och kardustobak samt snus.

Liksom svärfadern Erenst Hindrich Stein, som i många år drev tobaksfabrik, skaffade sig Frans Suell d.ä. den 26 juli 1726 kungligt privilegium att driva en "tobaksmanufaktur", samma dag som handelsmannen David Sölscher och konsorter skaffade sig ett liknande privilegium. Suell drev sin tobaksfabrik i sin fastighet på Adelgatan. Omkring 1739 sammanslogs Suells fabrik med den sölscherska och 1741 med handelsmannen Mathias Morsings fabrik.

Tobaksfabriken övertogs av Niclas Suell i mitten av 1740-talet. Då Niclas Suell dog köptes fabriken av Henrik Falkman och 1771 blev Frans Suell d.y. delägare.

Lorens Kockum, som var gift med Suells dotter, hade tagit över tobaksfabriken 1821. Då han dog 1825 övertogs den av Frans Henrik Kockum, endast 22 år gammal. Efter Frans Suells död 1817 hade fabriken skötts några år för dödsboets räkning, men under Lorens Kockums chefskap 1821-1825 hade fabriksrörelsen gått alltmer tillbaka. För fabrikens skötsel förskaffade sig Frans Henrik Kockum den 16 oktober 1826 Kommerskollegiums tillstånd att i Malmö driva tobaks- och snusfabrik. Fabriken blomstrade upp på nytt och gick stadigt framåt. F H Kockums Tobaksfabrik blev aktiebolag 1866, disponenter blev L P och F H Kockum, fabriken låg sedan 1874 på hörnet av Väster- och Mäster Johansgatorna.

Industrihistoria

Historiska industrier:

Militärstaden

Staden har genom åren huserat ett flertal staber och förband.

  • Kronprinsens husarregemente (K 7), var förlagda på regementsvägen 22 mellan åren 1897 och 1927. 1960 revs hela området.
  • Skånska luftvärnskåren (Lv 4), förlades 1943 till Husie kyrkoväg och verkade där fram tills 1982, då förbandet omlokaliserades till Ystad, samtidigt som pansarförbandet P7 i Ystad h.o.h. flyttade till dess övningsområde i Revingehed. Lv4 stängdes slutligen på 1990-talet.
  • Malmö försvarsområde (Fo 11), förlade sin stab tillfälligt på Husie kyrkoväg mellan åren 1982 och 1983 innan det åter förlades till Ystad.
  • Öresunds marindistrikt (MDÖ), var förlagda till Terminalgatan 18 fram till den 30 juni 2000.
  • Södra militärdistriktet (MD S), hade under åren 2000 och 2005 viss stabsverksamhet i staden.

Kommunikationer

Motorway DK S.svg

Vägar

Det går att komma till Malmö via E6, E20, E22, E65, Riksväg 11 och Länsväg 101. E20 går dessutom via Öresundsbron från Köpenhamn. E22 från Malmö till Lund är Sveriges äldsta motorväg och är byggd 1953. Överhuvudtaget är området runt Malmö Sveriges motorvägstatäsate.[källa behövs] Yttre ringvägen startar vid trafikplats Kronetorp södra och fortsätter som Öresundsförbindelsen (E20). Inre ringvägen byggdes på tidigt 1970-tal och startar vid trafikplats Sege vid Lundmotorvägen (numera länsväg). Därutöver finns radiellt ut/ingående motorvägar i riktning till/från Trelleborg (E6), Ystad (E65) och Staffanstorp (länsväg); samtliga dessa tre fungerar dessutom som förbindelse mellan Inre och Yttre ringvägen. Dessutom finns motorvägen från E6:an mot Malmö hamn (länsväg) vilken senare övergår till Inre ringvägen - det saknas dock cirka två kilometer för att få "hamnmotorvägen" att övergå till Inre ringvägen som sammanhållen motorväg.

Trafikplatserna Petersborg, Fredriksborg, Sunnanå och Kronetorp södra är s.k. fullständiga motorvägskorsningar av vilka det hösten 2009 endast finns 7 st i Sverige, och endast en utanför Skåne (i Gävle). Sedan tillkomsten av Yttre ringvägen har de stora problemen på Inre ringvägen avhjälpts genom att nästan all genomgående lastbilstrafik (som är västra Skånes största trafikproblem [11] avlägsnats. Problemen E6 norr om Kronetorp södra (förbi Lund) och infarten till staden från Lundmotorvägen är numera de största trafikproblemen. [12]. Ang. källor se även länken om motorvägskorsningar.

Lokaltrafik

Huvudartikel: Malmö stads spårvägar

Lokaltrafiken i Malmö startade 1887 i form av hästspårvägstrafik, vilken drevs av det privatägda Malmö Spårvägs AB. Den första linjen sträckte sig från Hamnen via Stortorget och Gustav Adolfs torg till Södervärn. 1890 invigdes en ny sträcka från Stortorget via Drottningtorget till Värnhem och fyra år senare utbyggdes denna linje till Östervärns järnvägsstation. Hästspårvagnarna var gula. 1898 kompletterades hästspårvägstrafiken med en hästomnibuslinje mellan Stortorget och Fridhem vilken drevs av Malmö Omnibus AB.

1905 kommunaliserades spårvägen och Malmö stads spårvägar (MSS) bildades. MSS började omedelbart förbereda övergången till elektrisk drift. I februari 1907 togs de sista hästspårvagnarna ur trafik och i september samma år hade man färdigställt följande linjenät:

  • Linje 1: Lundavägen - Gustav Adolfs torg - Södervärn
  • Linje 2: Hamnen - Gustav Adolfs torg - Ystadsvägen
  • Linje 3: Ringlinjen
  • Linje 4: Möllevången - Gustav Adolfs torg - Fridhem

Dessa linjer trafikerades med gröna spårvagnar, och tillkomsten av linje 4 innebar också att hästomnibustrafiken upphörde. Linjenätet utbyggdes efterhand och spårvägstrafiken nådde sin största utsträckning under tidigare delen av 1930-talet. Då fanns följande linjer:

1929 hade dock MSS börjat driva busstrafik och efterhand kom spårvägslinjerna att försvinna och ersättas av busstrafik, samtidigt som nya busslinjer tillkom. Linje 2 nedlades 1936 följt av linjerna 6 och 7 1949. 1957 nedlades linje 1 på sträckan Gustav Adolfs torg - Lundavägen och 1964 ersattes spårvagnarna på linje 3 av bussar. Vid högertrafikomläggningen 1967 upphörde den återstående delen av linje 1 (Gustav Adolfs torg - Rosengårdsstaden) och därefter återstod endast spårvägstrafiken på linje 4, vilken upphörde 1973. 1971 hade också MSS ändrat namn till Malmö Lokaltrafik (ML), som således från 1973 bedrev all trafik med bussar.

Sommaren 2005 förändrades Malmös stadsbusslinjenät genomgripande. De nya busslinjerna följer delvis samma sträckningar spårvägslinjerna en gång gjorde.

Trafikansvaret ligger numera hos Skånetrafiken, för vilket olika privata bussföretag kör (Veolia Transport och Arriva). Stadsbussarna är gröna i Malmö liksom i andra städer i Skåne. För regiontrafiken finns det gula bussar som går till de flesta orter inom Skåne.

Järnvägar

Öresundsbron, som är både bil- och järnvägsbro, förbinder Malmö med Köpenhamn. Brons fäste ligger i sydvästra Malmö, mellan Limhamn och Bunkeflostrand den s.k. "Lernacken".

Malmö är en viktig järnvägsknut inom både Skåne och Öresundsregionen och staden utgör start/ändpunkt för Södra stambanan. Från Malmö centralstation avgår interregionala direkttåg av tågtypen Öresundståg till Köpenhamn-Helsingör, Växjö (med byte mot Kalmar), Göteborg och Karlskrona, ett dagligt DB-nattåg (Deutsche Bundesbahn) till Berlin (via Trelleborg-Sassnitz) samt expresståg (X-2000) till Stockholm.

Genom Öresundsförbindelsen är tågtrafiken tät till Danmark med tre tåg varje timme till Köpenhamn-Helsingör under dagtid och ett tåg i timmen nattetid. Även den lokala tågtrafiken till övriga Skåne från Malmö är tät. Lokala linjer inom Skåne från Malmö C (2009) är Malmö-Höör, Malmö-Helsingborg via Teckomatorp, Malmö-Helsingborg(-Ängelholm) via Landskrona samt Malmö-Ystad(-Simrishamn). För dessa lokala linjer används vanligen tågtypen Pågatåg men allt oftare även "Öresundståg som kör som pågatåg" (citat från Skånetrafikens tidtabeller), vilket i praktiken innebär att de används som lokaltåg.

Järnvägen till Lund öppnades den 1 december 1856. Den blev, skulle det visa sig, en katalysator för stadens långvariga uppsving. [källa behövs]2005 påbörjades arbetet med Citytunneln i staden som ska stå klar 2010. Tunneln är tänkt att "bygga bort" säckstationen Malmö C genom att tågen mot Köpenhamn ska passera där. Två nya stationer planeras också, en underjordisk vid Triangeln och en i Hyllie.

Malmö tätort har 2010 två järnvägsstationer för alla tågtyper och ytterligare tre för lokaltrafik. Malmö centralstation och Svågertorp är stationer där alla passerande tåg stannar. Den senare stationen var tänkt som ett provisorium och som skulle ersättas av stationen i Hyllie när Citytunneln är klar, men användas även för DSB's IC-tåg mot Ystad-Bornholm, vilka inte angör Malmö C, en trafik som enl. Skånetrafiken inte kommer förändras omedelbart efter Citytunnelns öppnande. Vid Persborgs station stannar lokaltåg av typen Pågatåg på väg mot Ystad och Simrishamn. I Burlöv stannar samma slags lokaltåg mot och från Lund. Östervärns station ligger f.n. "i träda" i väntan på eventuell lokaltrafik mot Staffanstorp-Dalby (och ev längre österut). Skånetrafiken har f.n (jan 2010) inga svar på vilka exakta förändringar skom kommer ske gällande någon lokaltrafik när Citytunneln öppnar i november 2010. (utöver att stationerna "Triangeln" och "Hyllie" kommer öppna) Det har dock länge funnits planer på att ansluta Trelleborg med lokaltåg.

Flyg

30 km från Malmö i Svedala kommun ligger Malmö Airport, tidigare Sturup. Reguljärtrafiken trafikerar Stockholm, London, Prag, Warszawa, Barcelona, Madrid, Marseille, Dublin och Budapest.[källa behövs]

Chartertrafik förekommer till ett flertal semesterorter, däribland Nice och Mallorca. För utrikesflyg är Köpenhamns flygplats Kastrup den mest använda. Innan Öresundsbron öppnades gick svävare, en sorts fartyg på luftkuddar, mellan Malmö Hamn och en hamn vid Kastrups flygplats som passagerare på väg till Kastrup brukade använda. I dag har den före detta svävarterminalen istället blivit en terminal för fjärrbusstrafiken.

Båttrafik

Det går dagliga lastbilsfärjor till Travemünde. Innan Öresundsbron byggdes fanns betydande båttrafik till Danmark; bilfärjor från Limhamn och passagerarbåtar från Centrum.

Cykel

Biltrafiken har under lång tid varit ett prioriterat trafikslag,[13] men enligt kommunen är Malmö en cykelstad.[14] Det finns 410 km cykelvägar och 30% av resorna i Malmö sker med cykel.[15] Samtidigt avstår många från att cykla av trafiksäkerhetsskäl.[16] En undersökning har visat att Malmö är Sveriges farligaste cykelstad. Olycksstatistiken är dyster med fler omkomna och skadade cyklister i Malmö än vad Göteborg och Linköping har tillsammans.[17]

Stadsdelar

Edit-clear.svg
 Denna artikel eller avsnitt är formaterad som en lista, men kan presenteras bättre i sakprosa. Du kan hjälpa till med att skriva om texten till prosa. Se diskussionssidan.

Några av tätorten Malmös stadsdelar (eller stadsområden för att inte förväxlas med kommunens stadsdelsindelning):

Kommunen delas sedan 1 januari 1996 administrativt in i 10 stadsdelar (se Malmö kommun)

Församlingar

Svenska kyrkans församlingar i Malmö är indelade i Malmö Norra kontrakt och Malmö Södra kontrakt i Lunds stift.

I Malmö finns även två katolska församlingar, Vår Frälsares församling och Sankta Maria i Rosengård.

Det finns även ett antal frikyrkor i Malmö (se nedan).

Religiösa byggnader

Svenska Kyrkan

Sankt Petri kyrka i Malmö
Malmö synagoga
Malmö moské

Kapell, annat:

  • Husie församlingshem
  • gravkapellet på Pauli mellersta kyrkogård
  • Mellanhedskapellet
  • Sankt Jakobs kapell
  • Östra kyrkogården, Malmö
  • Östra sjukhusets kapell

Inom Malmö kyrkliga samfällighet finns fler kyrkor.

Frikyrkor

Synagogor

Moskéer

Malmö har många muslimska invånare och en riktig moské.

Utbildning

Till skillnad från de andra storstäderna i Sverige saknade Malmö länge högre utbildningar, då närliggande Lunds Universitet täckte behoven av högre utbildning i regionen. Malmö högskola som startade 1998 har vuxit kraftigt under 1990- och 2000talen. Vissa högre medicinska och humanistiska utbildningar har dock bedrivits länge i staden, bland annat finns en tandläkarhögskola och en lärarhögskola. Malmö högskola har dock under sina första tio år haft stora problem med kvaliteten på utbildningarna.

För närvarande finns 14 kommunala gymnasieskolor och 65 grundskolor. Till detta kommer ett antal friskolor och fristående gymnasieskolor.

Exempel på grundskolor i Malmö är Apelgårdsskolan, Geijerskolan, Johannesskolan, Kryddgårdsskolan och Rosengårdsskolan.

Se även

Parker

Parti från Pildammsparken

Malmö framställer sig gärna som "Parkernas stad". Exempel är:

Temalekplatser

Lekplatsen i Slottsparkens strax intill stadsbiblioteket har Sagor som tema.

Malmö har satsat på lekplatser med särskilda tema. I Västra Hamnen handlar det om ekologi, i Augustenborg om musik och i Slottsparken om sagor. Totalt finns i slutet av 2009 19 stycken temalekplatser, och den tjugonde är på väg. Malmö stad var först i landet med temalekplatser. De har väckt mycket intresse både nationellt och internationellt hos stadsplanerare och pedagoger. Lekplatserna har kostat cirka fem miljoner att bygga.

I en artikel i Sydsvenskan [5] berättar en lärare från Rönnens förskola att de har ett testteam, barn ur utegruppen, med vilka de åker runt och testar alla lekplatserna. Slutsatsen är att träd och grönt är viktigare än man tidigare trott och att gungor är lite överskattat.

Kartor som visar var man hittar de olika lekplatserna och vilket tema de har kan laddas ner från kommunens hemsida [6].

Följande teman finns utöver de tre som nämnts: djungellekplats, hav- och strandlekplats, betonglekplats, rymdlekplats, fiskelekplats, cirkuslekplats, tillgänglighetslekplats, musiklekplats, vattenlekplats, djurlekplats, bondgårdslekplats, fruktlekplats, magilekplats, skogslekplats, sagolekplats, spindellekplats och slutligen rörelselekplats. Under 2010 byggs en äventyrslekplats.


Sport

Malmö Stadion.
Huvudartikel: Sport i Malmö

Som sportstad är Malmö mest berömd för Malmö FF som bildades 1910, inom fotboll och, efter 1990 även Malmö Redhawks i ishockey. MFF slutade på andra plats i Europacupen för mästarlag 1979 och vann allsvenskan senast 2004.

Malmö har fyra simklubbar

  • Malmö simsällskap (MS)
  • Limhamns simsällskap (LSS)
  • Malmö kappsimningsklubb (LSS och MS samarbete på elitnivå)
  • SK Ran

Andra idrottsklubbar i Malmö är:

Turism

Sevärdheter

(Siffrorna i parentes hänvisar till kartan här bredvid.)

Sevärdheter i Malmö. Nummer hänvisar till texten
Apoteket Lejonet vid Stortorget
Kompanihuset.
Skyskrapan Turning Torso
Folkets park med pariserhjulet.
Malmö Stadsbibliotek i Slottsparken.
Casino Cosmopol i vinterskrud
Malmöfestivalens norra entré vid hamngatan.

1300-tal

1400-tal

1500-tal

1600-tal

1700-tal

1800-tal

1900-tal - 2000-tal

Nöje

  • Restaurang Kungsparken byggdes 2001 om till Casino Cosmopol, Malmö fick därmed ett av Sveriges fyra statliga kasinon.
  • Slagthuset är ett nöjescentrum, komplett med hotell och kontor som hyser minimässor, konferenser, marknader, uppträdanden, teater och inte minst Malmös största nattklubb.
  • Axels Tivoli, som ligger i Folkets Park, har många åkattraktioner för de yngre. Det nya pariserhjulet är norra Europas högsta, 45 meter. I övrigt har folkparken ett terrarium (Malmö Reptilcenter), dansstället Amiralen, restaurang Far i Hatten, Nöjesteatern, minigolfbanor med mera. Varje sommar hålls dessutom en loppmarknad i parken.
  • Aq-va-kul i Malmö är Skandinaviens största inomhusbad, med äventyrsbassäng, solarium och Nautilusgym.
  • Malmö har fem biografer. Däribland den största biografen Royal.
  • I city vid och kring Lilla torg finns ett antal populära och trendiga restauranger samt barer till exempel Centiliter & Gram, Moosehead, Grappa, Izaka koy, Mellow Yellow.

Mat och dryck

Malmö har mer än 600 restauranger, caféer och barer, där många återspeglar det mångkulturella utbudet. De mest exklusiva är Trio och Vendel at Sturehof. Andra klassiker är Översten, på 26:e våningen i Kronprinsen, den prisbelönta krogen Årstiderna, Rådhuskällaren, Thott's, Restaurang Möllan, M/S Dockan, Casa Mia (italienskt), Indian Side (indiskt) och Dionysos (grekiskt).

Det finns sju McDonald's-restauranger i Malmö, och ytterligare åtta inom Stor-Malmö. Även åtta Burger King (den första i Sverige), tre Subway och en av Pizza Huts tio svenska restauranger ligger i Malmö. Utöver detta finns ett åttiotal pizzerior, mer än femtio konditorier och bagerier samt ett stort antal gatukök och kiosker.

Sedan 2004 kan rikets tredje stad även stoltsera med sin egen Malmö Akvavit.

Shopping

Malmö hyser drygt 800 citybutiker och varuhus. I centrala Malmö:

I utkanten eller utanför Malmö:

Stormarknader

Coop Forum finns inom Malmö kommun på två platser, dessa är vid Malmö Stadion och på Jägersro Center. Inom Stor-Malmö finns Coop Forum även på Burlöv Center i Arlöv. Ett nytt Coop Forum-varuhus planeras i den nybyggda stadsdelen vid Hyllie.

ICA Maxi finns inom Malmö kommun på tre platser, dessa är i Hindby, i Västra hamnen och i det nybyggda området Toftanäs. Inom Stor-Malmö finns ICA Maxi på Center Syd i Löddeköpinge och i Trelleborg.

City Gross finns inom Malmö kommun på Rosengård centrum.

Willys finns inom Malmö kommun i Katrinelund och i Limhamn.

Årliga evenemang

  • Malmöfestivalen - föregångaren till många av Sveriges sommarfestivaler. En vecka med drakbåtstävlingar, gratis konserter, shower, dans, teater och mycket annat. Dessutom kantas gator och torg av allehanda stånd med försäljning av allt från träskor till krokodilbiffar, en tradition sedan 1985.

Tidigare evenemang

Namn

Malmö har några olika (smek)namn. Alla är inte officiella, ett urval av några:

  • Parkernas stad (...för Malmös alla parker)
  • Restaurangernas stad (...i Malmö ligger restauranger och ölstugor tätast i Sverige)
  • Sveriges Mage (...Malmö ligger i Skåne, som är känd för läckerheter som stekt gås eller spettekaka)
  • Arbetarstaden (...Malmö som var en stor arbetarstad, nu dock ett äldre smeknamn)
  • Cykelstaden (...år 2004 blev Malmö utsedd till Årets cykelstad och har idag cirka 400 km cykelvägar)
  • Miljöstaden (...Malmös målsättning är att vara Sveriges ledande Miljöstad)
  • Höghusstaden (...Malmö har flest skyskrapor i hela Sverige. Faktum är att Sveriges högsta återfinns här.)

Kända personer födda i och/eller uppvuxna i Malmö

Klimat

Malmö, liksom hela Skåne, har ett milt tempererat klimat med kalla till milda vintrar och mycket milda somrar. Vintrarna är oftast snöfria och molniga, med kort dagsljus, medan somrarna erbjuder långa dagar och halvklart väder. Årsnederbörden är omkring 603 mm, med 169 regniga dagar om året. SMHI's mätstation vid Tekniska museet kallas numera "Malmö 2". Den är ersatt av en likadan station mellan Jägersro och Oxie som sedan sent 1980-tal mäter de officiella temperaturer SMHI meddelar media. Den ligger på 40 meters höjd och långt från havet. Den gamla stationen vid Tekniska museet är dock fortfarande i bruk och har alltid varit Sveriges varmaste mätstation. Temperaturer från åtminstone 1930-talet kan laddas ned från SMHI, (Station "Malmö 2"). Skillnaden mellan Jägersrostationen och Tekniska museet gäller främst vinternätter, vilka är avsevärt högre i centrum.

Malmö har en årsmedeltemperatur på +8.4 grader i centrum. Under de senaste 15 åren ligger årsmedeltemperaturen på +8.9 grader. Som jämförelse hade Stockholm 1991-2005 medeltemperaturen +6.5 grader. Hela skillnaden ligger mellan slutet av augusti och början av juni. I juli är Stockholm till och med 0.1 grad varmare.

Genomsnittliga temperaturer:[18]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. 2 2 5 10 16 20 21 21 17 12 7 4
 Lägsta medeltemp. -3 -3 -1 2 7 11 13 12 10 7 3 -1
 Nederbörd 49 30 40 38 41 52 61 58 59 57 61 58

Se även

Litteratur

  • Malmöguiden (Lund 2007) ISBN 978-91-976871-0-2
  • Malmö stads historia del 1-8, Malmö 1971-94
  • Rosborn, Sven Malmö. Den medeltida staden och dess omland Göteborg 1984
  • Tykesson, Tyke & Magnusson Staaf Björn Arkitekterna som formade Malmö Stockholm 1996
  • Tykesson, Tyke [red] m fl Guide till Malmös arkitektur Stockholm 2001
  • Tykesson, Tyke [red] Malmös kartor Lund 2003

Källor

  1. ^ Statistik från Statistiska Centralbyrån
  2. ^ Svenskt ortnamnslexikon 2003
  3. ^ BRÅ (2010). Brottsförebyggande rådets Statistikdatabas. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
  4. ^ Nationalencyklopedin, artikeln Malmö
  5. ^ "Malmö stad folkmängd"
  6. ^ ssd.scb.se
  7. ^ [a b c] Skolverket (2009). Skolverkets databas med jämförelsetal Stockholm: Skolverket.
  8. ^ Sydsvenskan: Romsk nationaldag firades med träd
  9. ^ 1: Haparanda kommun (40%), 2: Botkyrka kommun (33%) 3: Malmö kommun(25%), 4:Södertälje kommun (25%), 5: Huddinge kommun (22%) MALMÖBOR MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1 jan 2005
  10. ^ SCB (2009). Beskattningsbar förvärvsinkomst efter kommun. Statistiska centralbyrån.
  11. ^ vägverket syd
  12. ^ vägverket syd
  13. ^ "Malmö stads åtgärdsprogram mot buller 2009-2013". Malmö kommun, Miljöförvaltningen. http://www.malmo.se/download/18.3ce4ae6a11e2a8ab190800093769/Buller_081211_low.pdf. Läst 2009-09-20. 
  14. ^ [1]
  15. ^ [2]
  16. ^ [3]
  17. ^ [4]
  18. ^ World Weather Information Service

Externa länkar

  • Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Malmö.


v • d • r
Malmö kommun i Skåne län i Sverige
Tätorter Malmö kommuns vapen
Församlingar
v • d • r
Sveriges residensstäder
Nuvarande
AB: Stockholm · C: Uppsala · D: Nyköping · E: Linköping · F: Jönköping · G: Växjö · H: Kalmar · I: Visby · K: Karlskrona · M: Malmö · N: Halmstad · O: Göteborg · S: Karlstad · T: Örebro · U: Västerås · W: Falun · X: Gävle · Y: Härnösand · Z: Östersund · AC: Umeå ·  BD: Luleå
 Sveriges flagga
Avskaffade
v • d • r
Lokal-, regional- och fjärrtågstationer längs Södra stambanan
Likt Västra stambanan t.o.m. | Katrineholms C | Norrköping C | Kimstad | Linghem | Linköping C | Vikingstad | Mantorp | Mjölby | Boxholm | Tranås | Aneby | Nässjö C | Bodafors | Sävsjö C | Stockaryd | Alvesta C | Älmhult | Osby | Hässleholm C | Höör | Stehag | Eslöv | Örtofta | Stångby | Lund C | Hjärup | Åkarp | Burlöv | Malmö C






stock | retire | vm
Why are we here?
All text is available under the terms of the GNU Free Documentation License
This page is cache of Wikipedia. History